Veckan som var
Lördag 28 maj 2011
Den här veckan har varit märklig på många sätt. Jag har fått löneförhöjning, en kollega fick lämna jobbet och ytterligare en slutade i fredags (då serverades det tårta, trevligt för de som kan äta "vanlig grädde").
Jag var och tog ultraljud på mina njurar i onsdags, lustig läkare måste jag säga - oj, vad han pratade om allt och ingenting... Han sa att det såg bra ut, så jag lever på det och hoppas att inget dyker upp sen.
På jobbet håller vi på min avdelning att ladda inför semestern, det är mycket som ska göras och jag måste lära mig många nya saker. Lite lätt nervös blir jag allt, för det är många saker som bara skall göras och sedan mina vanliga sysslor på det... Nåja, det är ju bara över en kort tid och jag hoppas att jag pallar med och kan sköta om det. Viktigast av allt är ju att våra leverantörer får betalt i tid, det är det som jag får koncentrera mig på.
Fick rycka in och vara "hjälphjärna" åt en kollega, det löste sig - tur man har det där kluriga tänket kvar. Jag jobbar ju inte så längre, här ska man veta och hur man gör saker är redan bestämt. Ibland kan jag sakna det där flummet, att sitta med luriga frågor att lösa. Men jag saknar ingenting annat egentligen, nerverna satt ju för tusan utanpå! Nej tack, så vill jag inte ha det längre.
Om två veckor ska vi ut på "jobb-aktivitet", får se vad de har hittat på i år. Förut har det varit rätt ok, litet möte och lite mat + dryck i kollegors sällskap. Förra året blev det annorlunda, då skulle de ut och köra paintball (NEJ TACK!!) och sedan grillat. I år blir det mat (jag har meddelat att jag är känslig för laktos och nötter, så undrar om jag får samma käk som de andra). Det som oroar mig något är vad "lagaktivitet" kan betyda..? Vissa kollegor vill man kanske hellre umgås med än andra, så jag hoppas lagen är bra indelade och att "aktiviteten" är av ett bra slag. En del är ju såna vinnarskallar och ska alltid köra värsta stuket - sånt gillar inte jag, det är rent otrevligt. Blir det sånt säger jag tack och hej direkt!
Nåja, man ska inte mota kon i dörrn eller vad det heter. Jag får helt enkelt vänta och se vad som händer den dagen...
© 2011 litenelis
Den här veckan har varit märklig på många sätt. Jag har fått löneförhöjning, en kollega fick lämna jobbet och ytterligare en slutade i fredags (då serverades det tårta, trevligt för de som kan äta "vanlig grädde").
Jag var och tog ultraljud på mina njurar i onsdags, lustig läkare måste jag säga - oj, vad han pratade om allt och ingenting... Han sa att det såg bra ut, så jag lever på det och hoppas att inget dyker upp sen.
På jobbet håller vi på min avdelning att ladda inför semestern, det är mycket som ska göras och jag måste lära mig många nya saker. Lite lätt nervös blir jag allt, för det är många saker som bara skall göras och sedan mina vanliga sysslor på det... Nåja, det är ju bara över en kort tid och jag hoppas att jag pallar med och kan sköta om det. Viktigast av allt är ju att våra leverantörer får betalt i tid, det är det som jag får koncentrera mig på.
Fick rycka in och vara "hjälphjärna" åt en kollega, det löste sig - tur man har det där kluriga tänket kvar. Jag jobbar ju inte så längre, här ska man veta och hur man gör saker är redan bestämt. Ibland kan jag sakna det där flummet, att sitta med luriga frågor att lösa. Men jag saknar ingenting annat egentligen, nerverna satt ju för tusan utanpå! Nej tack, så vill jag inte ha det längre.
Om två veckor ska vi ut på "jobb-aktivitet", får se vad de har hittat på i år. Förut har det varit rätt ok, litet möte och lite mat + dryck i kollegors sällskap. Förra året blev det annorlunda, då skulle de ut och köra paintball (NEJ TACK!!) och sedan grillat. I år blir det mat (jag har meddelat att jag är känslig för laktos och nötter, så undrar om jag får samma käk som de andra). Det som oroar mig något är vad "lagaktivitet" kan betyda..? Vissa kollegor vill man kanske hellre umgås med än andra, så jag hoppas lagen är bra indelade och att "aktiviteten" är av ett bra slag. En del är ju såna vinnarskallar och ska alltid köra värsta stuket - sånt gillar inte jag, det är rent otrevligt. Blir det sånt säger jag tack och hej direkt!
Nåja, man ska inte mota kon i dörrn eller vad det heter. Jag får helt enkelt vänta och se vad som händer den dagen...
© 2011 litenelis
Kommentarer
Trackback
