litenelis

Måndag 13 februari 2012

Yes, äntligen MÅNDAG!!!! Åh, vad härligt! Det har gått så himla bra med allt jag tagit mig för och ja, livet är verkligen super! Tjiohoooo!!!

Eller..?

Nej.

Trött, trött, trött, fryser, fryser, trött, trött, fryser....

Outlooken strular på jobbdatorn. Hela jobbdatorn är seeeeeeg, jag blir stressad OCH förbannad... Jag hade svårt att sova i går, låg och funderade på en grej och fick dåligt samvete för jag faktiskt inte gjort mitt yttersta i ett ärende som nu blivit kraftigt försenat. Jag är dock inte skyldig till förseningen - men jag kunde ha påvisat "allvaret" i det hela och kanske, kanske hade den ansvarige personen vaknat till och agerat tidigare.

Men, en liten bit på väg - dock en bit kvar till mål. Jag hoppas att jag slipper tjata, men i morgon vill JAG avsluta ärendet, så det blir väl till att hänga ryggsäck på någon tills saken är ur världen, suck!

Jag har inte gjort det jag tänkt göra på privat sidan heller - är så slö och tappar intresset, måste rycka upp mig!!

Nähäpp, sitter här nu med en härlig lermask för att koppla ner lite och sedan ska jag sova, förhoppningsvis kommer jag sova bättre i natt när jag faktiskt gjort allt jag kan i det ofärdiga ärendet på jobbet.

Datorn fick nya delar och lite fräscha uppdateringar - den är snabbare att starta upp och mejlen funkar fint. Gott!

Ny dag och nya tag i morrn då. Alla hjärtans dag till och med. Får se om man firar den på nåt sätt, vi brukar inte göra det - men en god middag kanske man ska fixa i alla fall. I morgon fyller en kollega år också - faktiskt tycker jag att det är en härlig dag att fylla år på: Alla hjärtans dag - låter ju så fint. He he, tänk på den som fyller om en vecka, på "Fettisdagen" - inte lika gulligt...

Nej, av med masken och hopp i säng. Nattinatt!


© 2012 litenelis

Torsdag 2 februari 2012

Jag har nu skapat olika kategorier på min blogg, på tiden kanske kan man ju tycka. Eftersom jag haft min blogg i flera år nu, startade ju i och med skolstudier på en folkhögskola 2008 - hoppsan, snart 4 år!!

Så jag hoppas att det både blir bättre ordning, enklare att hitta och roligare att läsa efter min städning här.

Det här kommer ju att ta sin lilla tid, men jag ska göra lite varje dag har jag tänkt så förhoppningsvis är jag klar om en vecka eller så.

Städa, städa varje fredag...


© 2012 litenelis

Tisdag 27 december 2011

Julen är över för i år, det blev en grön och varm jul - men trevlig ändå! Som vanligt hade jag packat ner kameran och fotat som en tok, he he

Julklapparna jag delade ut var väldigt uppskattade, speciellt fotoboken som jag sammanställt av ett 50-tal av mina favoritbilder. I kväll kommer mina brorsbarn att få sina paket, presentkorten, playmo-båten och tavlan. Tavlan är till min nya lilla brorsdotter som är dryga 2 månader, hon kan ju inte tycka något om den just nu - men jag hoppas att hon gillar den sen när hon är lite större...

Mina bonusbrorsbarn verkade gilla sina paket; tiaran och lego. Flickan som fick tiaran såg så rolig ut när hon fick se vad det fanns i paktetet = jättestora ögon! Sedan hade hon tiaran på sig i ca 3 sekunder innan den åkte av och hon höll på med de andra paketen. Jag tror i allafall att hon kommer att ha tiaran lite då och då, jag hoppas att hon tycker om det i alla fall. Pojken som fick lego verkade glad, han hade önskat sig det och satt djupt koncentrerad när han skulle sätta ihop det. Roligt när sakerna är uppskattade.

Pappa tyckte om sina glasunderlägg och jag tror min mamma gillade kopparna hon fick (men jag tror inte att hon sett att det är ett träd när man har muggarna ovanpå varandra...)

Igår på Annandagen kom jag alltså hem från landet, idag har jag semester - skönt. Det har stormat en del och vi hade strömavbrott i ca 8 timmar. Man märker hur bortskämd man är i "stan", för utan el ute på landet innebär för oss: inget lyse, ingen värme (men man eldar i vedspisen och får värme ändå) och inget vatten. Som tur var hade en släkting som bor nära ett dieselaggregat så att vi kunde få låna lite vatten. Det är ju jobbigt att inte kunna spola på toan och ut i skogen är ju inte så himla trevligt när det finns grannar och jägare så nära inpå... 8 timmar väntade vi, sedan kom strömmen tillbaka - puuuh!

Här kommer lite bilder från julhelgen:


Gröna bladknoppar 26 december 2011...


En söt liten blåmes


Pilfinkchefen vakar över de andra som äter lunch


Take a pose


Många pilfinkar är det


Många, många, många...


Hur många får det plats?


En nötväcka kollar in brödbiten


Fina finkar!


Fåglarna tycktes kunna se mig bakom fönstret och kameran, den här kollar på mig...


Spanarn


Ibland måste man vara vig, även en liten pilfink...


Äpplekvist


Vackra fasanherrar på besök, det var tre från början men en blev blyg och gömde sig


En närbild


Fyra galopperande rådjur


Jag smög på en hare (men den såg mig först faktiskt)


På väg hem blev det broöppning...




© 2011 litenelis

Lördag 24 december 2011

God Jul!
Jaha, nu är det faktiskt julafton! Kvällen har gått över till natt och jag sitter uppe och grejar med lite foton. Ska även betala räkningar (så slipper man tänka på det sen) och sedan ska jag väl ta och knoppa. Ska dela ut mina julklappar i morgon, så man får ju inte ligga och dra sig alltför länge.

Jag hoppas att alla blir glada för vad de får... Nästa år kommer jag förbereda lite mer än vad jag gjorde nu, så det blir lite mer udda presenter. Jag gillar udda, så nästa år ska jag se till att alla får speciella och udda saker.

Jobbig dag på jobbet
Det var en hemskt jobbig dag idag. Började med att jag inte kunde logga in på vårt affärssystem och startade då om min dator - den är seeeeeg! Efter att ha fixat problemet kom genast nästa, då skulle jag logga in på banken och det funkade ju inte, starta om igen - seeeeeeg dator. När det fungerade var det dags för nästa bank, starta om och starta om, suck! Sedan kom vår IT-kille och berättade att det var nåt fel med behörigheterna i nätverket (och det gällde tydligen alla på företaget) - så han fick slita ordentligt idag för att få allt att fungera igen. När jag väl tragglat mig igenom alla system och omstarter var det då dags att finna fel på scannern, den kom till slut igång vid 14:50 och vi stänger 15:00, så där blev det ju ingenting gjort. Så, nu ligger vi efter och jag har semester... Hoppas inte kollegan blir sur eller/och stressad över att det ligger mycket kvar. Fanns dock inget jag kunde göra, för jag kämpade ju på med andra saker och när det till slut var avklarat fanns ingen tid kvar - jag skulle ju gå hem för att alla andra ville hem så företaget skulle stänga för dagen. Nåja, skönt att det är över!!

Paket
Jag har slagit in alla paket nu - har även bytt ut en av klapparna till en annan. Det passar inte så jättebra att ge världens sötaste väckarklocka (Hello Kitty) till en 4-åring för klockan låter konstant tills man stänger av alarmet, så det fick bli en tiara i stället. Ingen sån i plast utan en "riktig" - hoppas hon gillar den... Enligt information jag fått så tycker hon om Hello Kitty, rosa och prinsessor - härligt! Nu får hon en tiara som påminner om en prinsesskrona.





Snyggaste paketet
Måste vara det här, syndigt snyggt!
(Jag återanvände bandet från jobbpresenten - blev SÅ bra tycker jag!)




Presentkort funkar alltid
De stora barnen får presentkort på bio av mig, laddat med 300:- vardera. Sedan får de en knasig tönt klapp - bara för att ge en liten grej. Den kan nog roa en 5 minuter i alla fall.




Mammas present
Jag hittade roliga koppar på en av affärerna hemmavid. Det är fyra koppar som har mönster av en trästam och så sitter det några djur på grenarna. Kan passa fint ute i sommarstugan tänkte jag. Hoppas hon blir glad?




Nu är det nattinatti!

© 2011 litenelis

Onsdag 21 december 2011

Kolla! Den är inte lika krokig längre!!! Till och med lite grönare färg har de fått - det finns hopp!!!


21:a december


18:e december

Vad tycks?



© 2011 litenelis

Onsdag 21 december 2011

Julklapp på jobbet
Idag fick vi en finfin chokladkartong på jobbet. Först tänkte jag ge den till min mamma som fyllt år, eftersom det är så svårt att hitta på någon present till henne.



Det blev inte så...

Näe, jag kunde inte låta bli utan öppnade lådan och jösses! Det var praliner!!! Jag är en riktig sucker för sånt, så jag ska ju smaka alla nu! 10 olika rätt stora praliner - goda - vissa mer än andra. Nu har jag smakat på olika sorter och mår som jag förtjänar = illa... Men, nu har jag i alla fall smakat och vet vilken som är godast - resten blir bjudgodis. Borde hålla till nyår då vi får gäster, perfekt!




Jojo, ge choklad till en som är chokladoholic, kan ju bara sluta på ett sätt.

Ååhhh, vad jag mår illa just nu...


© 2011 litenelis

Söndag 18 december 2011

Amaryllis
Som jag skrivit ett par gånger tidigare, så köpte jag två amaryllisar av en kollega på jobbet. Jag trodde att man inte behövde plantera dem direkt utan att eftersom de var i en mörk låda, utan jord och vatten - så kunde man ha dem liggandes under en lång tid.

Jag hade fel.

Så här ser blomman ut på kartongen


Den här synen mötte mig när jag skulle kika på dem

Ja, det var ju inte så himla mycket att välja på, det var bara att kavla upp ärmarna och börja plantera, suck...



Så nu har jag två vitstjälkade och krokiga blommande amaryllisar i fönstret. Lite besviken, men samtidigt lite road. De ser ju rätt roliga ut ändå!? Ja, stackars blommor!!!




Vem vet, de kanske reser på sig och blir lite grönare nu när de får stå ute i ljuset istället för i en låda i en mörk garderob. Jag hoppas det, för nu ser de inte för pigga ut.


© 2011 litenelis

Söndag 18 december 2011

Jahaja, idag är det då 4:e advent och jag har fortfarande inte plockat fram min adventsljusstake - får se om det blir idag...

Skulle behöva köpa mig en ny platsgran också, men sambon vill tydligen inte ha någon gran - vad göra?
Jo, i och med att det är JAG som vill ha gran, JAG som monterar ihop granen, JAG som klär granen och JAG som monterar ner granen så blir det så att JAG köper en gran (vilken jag vill) och sen är det bra med det! Punkt!

Får se om man vågar ge sig ut på vägarna i dag bara, det är ett sk. "snökaos" just nu.

Det betyder att folk kan inte köra bil när det är lite snö och kanske lite halare än vanligt, idag är det dessutom dimmigt - så idag blir det nog väldigt svårt att köra... Hrm...

Det snöade hela dagen i går och i går eftermiddag såg det ut så här på balkongen. Idag är det milt och snön är mer som is...


Nåväl, jag ska stryka julgardinerna till köket och hänga upp, sen får vi se om det blir något mer juligt här hemma. Jag har ju en tomte i klädkammaren som ska placeras också, hm....

Borde även plantera de där amaryllisarna jag fick i november - de kommer kanske att blomma lagom till... påsk? Hittade rätt fina krukor nere på affärn, vet dock inte om de är i rätt storlek. Affären säljer också amaryllis, så jag kan nog prova med en av deras för att se om krukan passar.

Julklappar
Nu har jag slagit in en massa julklappar! Hade bara en rulle med julpapper, så det fick bli likadana paket i år. Ok,  några små fick lite guldpapper istället, lite variation (i alla fall för mig att slå in i).



Julklappsetiketter
Jag tycker om att pyssla och göra egna saker att ge bort, som presenter, julkort och mat/godis. I år gick jag även lös på julklappsetiketterna och är väldigt nöjd med resultatet. Enkelt och billigt, för vad kostar inte såna där färdiga etiketter?

Jag hade lite tjockare papper hemma och så hade jag köpt små klistermärken med tomtar, som jag egentligen tänkt klistra fast på kuvertet till julkort - men jag har flera att välja på. Jag lånade sambons skärmaskin (jättebra grej!) och skar till lagom stora lappar, därefter klistrade jag på tomtarna och någon stjärna som också fanns med och skrev sedan "God Jul" = Färdigt!

Har man inga klistermärken kan man alltid rita nåt fint, göra ett mönster eller att bara skriva räcker utmärkt - less is more!




Fint tycker jag!


Leksaksaffären
När jag var nere på leksaksaffären häromdagen så var jag bland Lego´t och skulle ha "Ninjalego" (heter nåt annat egentligen) och hittade då Harry Potter Lego! Där fanns det där ångloket som kör till Hogwarts - hur coolt som helst! Men dyrt... 1000 spänn skulle de ha, så det fick stå där det stod.

Jag skulle ju gärna vilja ha det där tåget själv, jag älskar Harry Potter och att bygga Lego!!

Sedan finns även "Cars" som Lego, de har bilarna och de har såna där STOOORA ögon som i filmen - skithäftigt! Dock är barnen som jag handlar till både för små och för stora för det, så jag får väl avvakta lite och se om "Cars" är lika populärt hemma hos den lille om nåt år...

Förkylning
Ja, den hänger sig kvar och jag börjar undra om det är en ny eller samma som börjtat om, återigen? Jag känner tryck och det "rinner" nåt i öronen, hostar, snorar, nyser och har även det där jobbiga i bihålorna - men det är mindre än förra gången. Usch, man känner sig så jäkla liten när man är skruttig så här länge som jag varit.

Jag känner mig ändå stark i kroppen, men är så less på det här!!!!

© 2011 litenelis

Lördag 17 december 2011

I morse vaknade jag vid halv åtta (som vanligt) och då regnade det, suck. Någon timme senare såg jag en och annan snöflinga och helt plötsligt snöade det! Tjihooo! Hoppet om en vit jul väcktes åter - hoppas, hoppas!



Julklappar
Jag har bara 2 klappar kvar att inhandla + en present till mamma som fyllt år, får nog bli en blomma - en cool blomma, he he.

Det är skönt att ha klapparna klara, den sista veckan brukar annars bli så stressad med alla som ska köpa sina grejer och blir som galna. Usch, orkar inte! Men, i år slipper jag det. Ska göra lite sill till jul - det är väl det enda som jag sparat. Ska köpa en snygg glasburk att ha sillen i.




Julkort
Jag ska skriva julkort idag och skicka. Även i år har jag missat det där med julfrimärken, så det blir den dyrare varianten på frimärken. Jag skickar ju inte så himla många julkort, så det gör ju inget. För skojs skull har jag gjort några egna julkort, via en sån där fotobutik på webben - lite personligare och roligare. Får se om någon känner igen grejerna, bullarna och kaffekopparna från förra året, har fotat en av alla fikastunder och gjort kortet av dessa, hi hi. Vi får se, vi får se - ska bli intressant att höra.




Nähäpp, börjar bli lite sugen på en macka. Har ätit lite risgrynsgröt (Tomtegröt!) nu på morgonen, men jag blir alltid så hungrig kort efter, så jag måste äta lite till känner jag. Gott med mackor!

Sedan ska jag fixa med allt som jag behöver, slå in julklappar och greja. Förkylningen hänger kvar, så man får se hur mycket man orkar utan vilopaus. Jag har ju hela helgen på mig!



© 2011 litenelis

Onsdag 14 december 2011

Det jag varit med om idag är något jag absolut inte ville uppleva!

Klockan var runt 18:05 och tunnelbanevagnen jag står i skuttar till lite skumt.
Oh nej, tänkte jag, det är var inte bara något utan någon som vi körde över. Jag hade rätt...

Tåget stod still och en märkbart skakad kvinnoröst meddelar att det har inträffat en olyckshändelse och att vi blir kvar där vi är. Ett litet tag senare släcks ljuset i vagnen och kvinnan informerar om att det är för att man har stängt av strömmen. Hon meddelar också att hjälp är på väg och att vi sedan får se vad som ska hända, om vi ska "evakuera tåget eller vad vi ska göra..."

Jag märker att hon var upprörd och det förstår jag efter en sån här händelse. Själv var jag (hemskt nog) mest irriterad över att behöva fastna mitt i ingenstans mitt i rusningstid och få alla planerna för kvällen förstörda. Jag vet ju av erfarenhet att såna här saker tar en jäkla tid. Samtidigt så var jag helt inriktad på att allt det som jag planerat får göras en annan gång, för nu hade den här olyckan inträffat och så var det med det. Jag satt där jag satt.

Efter en kort stund började blåljus komma farande. På nytt meddelade man att hjälp var på plats och vi fick vänta. Utanför kom till slut ett gäng brandmän med stegar och ficklampor. Okej, tänkte jag - nu blir vi evakuerade.

Men nej, det blev vi inte. Brandmännen gick och lyste under vagnen, som om de sökte något. Jag vill inte spekulera i vad de sökte - jag kollade inte heller som så många andra gjorde. Ville de verkligen se det som man kunde ha fått sett? Jag tittade ut mot horisonten och så långt bort som jag kunde, ville inte titta på brandmännen och inte ut genom fönstren eller dörrarna - jag ville inte se det som kan ha varit där utanför.

Det var ingen som direkt sa att vi kört över någon, men med allt pådrag som var tror jag inte hade skett om det hade varit ett djur. Studsarna var för "lätta" och annorlunda, än om man kört på nåt djur och tror jag inte att man stannar så där som vi gjorde. Hade vi kört på ett djur så hade man nog sannoligt talat om det, istället var man nu väldigt sparsamma med detaljerna - så slutsatsen blir att det var en människa.

Efter ett tag skramlade det med stegar utanför vagnen och personer som satt i första halvan av vagnen fick flytta sig bakåt i tåget - ingen sa varför, men man kan ju gissa att det antagligen fanns nåt där under vagnen som skulle plockas bort... Det var ganska dåligt med information under ett bra tag, jag tror det var under den tiden som brandmännen jobbade vid tåget. Det var ganska tyst på tåget också, några som pratade i telefon och underrättade sina anhöriga. Inte det där vanliga mumlandet som annars hörs när tåget stoppat på grund av signalfel eller lövhalka. Många satt alldeles tysta.

Efter ett bra tag så fick vi veta att vi skulle få åka till nästa station, antingen bakåt eller framåt - sedan skulle vi av för att tåget togs ur trafik. Vi väntade, väntade och väntade... Jag trodde att klockan började närma sig 19-tiden och fick nästan en chock när jag såg att klockan var 19:40. Sh*t! Jag har stått här i 1 timme och 45 minuter!!! Inte konstigt att man har ont i ryggen och benen... Fryser gjorde man också, för värmen försvann samtidigt som strömmen. Jättebra för mig som idag jobbat första dagen efter min jobbiga förkylning. Jag fryser fortfarande!

Jag är väldigt glad över att ha sluppit bli evakuerad och behöva klättra ur ett tunnelbanetåg, de är otroligt höga kan jag meddela. Jag har redan upplevt det där med evakuering och gått i en tunnel för ca ett år sedan. Det var inte roligt! Dock var berodde det på strömavbrott och ingen olycka. Sån tur hade vi inte idag...

Jag kommer aldrig glömma de här studsarna jag kände i golvet idag - aldrig någonsin!

Hur som haver, efter mycket om och men fick vi rulla en bit (framåt) - men det fanns ingen ström och den skulle ju komma om ett par minuter. Johoja, ett par minuter eller en kvart eller två, tre... Slutligen kom strömmen och vi kunde åka till nästa station och kliva av - jag gick så långt från tåget som var möjligt och kollade inte. Däremot kollade jag på brandmännen som åkt med tåget, he he - ja, man är inte mer än människa...

Tåget åkte och vi stod kvar. Det kom ett antal tåg åt motsatt håll och vi fick veta att det skulle komma ett efter det vi hade suttit på för att sedan ta oss hem. Jodå, det kom ett tåg efter vårt bara efter några minuter, men det fick vi inte kliva på!? Nej, vi fick vänta 15-20 minuter på ett tåg. Ersättningsbussarna som gått hade de slutat med och ja, man kände sig lite övergiven där på en perrong mitt i ingenstans. Vi som suttit på olyckståget - kunde inte vi fått lite VIP-behandling?

Ja ja, man kan inte få allt här i världen. Till slut kom ett tåg åt rätt håll, fullpackat med folk! Tjihoo! Men, smart och alltför van vid kollektivtrafik som jag är, hade jag gått ganska långt på perrongen med siktet inställt till slutet på tåget, alltid mindre folk där. Jag hade rätt, så jag kom in. Fick dock be en gubbe att dra in magen lite (sa inte så utan bad honom backa ett steg så att jag kom förbi - han stod i mittgången och blockerade lite) sedan hamnade jag i "bälgen" på tåget. Knarr, knarr och vingligt blev det - men det gjorde inget för nu var jag äntligen på väg hem!

Kvart över 17 gick jag från jobbet och 20:30 klev jag in genom dörren hemma. Det blev en lång och känslosam resa hem idag.

Jag tror inte det var en olycka, men nästan så hoppas jag att det var så - otäckt och sorgligt är det i vilket fall. Att jag tror så beror på att det var ute mitt i ingenstans, skog vs äng typ och inget ljus runt om och höga staket vid spåret. Man går inte på promenad där en mörk vinterkväll utan vidare, man har inget på spåret att göra faktiskt och det finns en upplyst gångväg kanske 10 meter ifrån spåret. Därför tror jag att det här var planerat. Jag tror inte den som blev påkörd klarade sig... Fast jag hoppas det - för förarens skull.

Men...

Jag har väldigt svårt att känna sympati för någon som väljer att hoppa framför ett tåg. Någon som valt att ta sitt liv på det sättet tvingar ju faktiskt någon annan att "ta det".

Det är inte rättvist, för den som körde tåget önskar nu att den här dagen aldrig funnits. Ingen människa vill väl döda en annan, bara för att den vill dö? Den som körde tåget kommer för resten av sitt liv få leva med att ha kört på någon. Det är inte juste! Om man nu känner för att sluta livet på något sätt så får man också stå för det själv och inte dra in en massa andra.

Den som väljer att göra så här tänker inte ett dugg på alla de konsekvenser som det innebär för andra människor! Att någon kör tåget, att många blir försenade och får sina planer förstörda, någon som ska "städa" osv. Men framför allt de nära och kära man har - kan ju vara så att man inte har det, men de allra flesta har anhöriga...

Att ta livet av sig är fegt och man måste verkligen vara absolut desperat om man väljer det alternativet. Vilket är så otroligt sorgligt!! Jag hoppas ända in i hjärtat att personen har klarat sig.

Mina tankar går till de anhöriga och den stackars föraren.


© 2011 litenelis

Tisdag 13 december 2011

Spöregn, plusgrader och barmark - jag har verkligen ingen julstämning! Men, min älskade sambo har pyntat lite grann här hemma - det ÄR mysigt! Lite ljus gör mörkret som är den här årstiden lite mysigare.


Fint med ljusstake. Inte lika fint med spöregn...


Min kära har även satt upp två änglar på stjärnan - gulligt!

I helgen ska vi nog hämta mina julgrejer, så det blir lite mera mys. Jag måste köpa en ny julgran (plastgran), för den gamla slängde jag förra året när grenarna började ramla av.


© 2011 litenelis

Tisdag 13 december 2011

Idag är det Lucia, jag har inte sett något luciatåg eller nåt fika. Känns inte heller som Lucia då det är barmark, mulet, regn och plusgrader. Så nedrans tråkigt!


Eftersom jag inte fått se något Luciatåg idag, så ritade jag en liten Lucia

Sambon var på Luciabio i natt. SF anordnar som en "lussevaka" natten till Lucia. Bra alternativ till såna där andra vakor som bara innebär en massa supande tycker jag. De visar 3 filmer som inte haft premiär ännu och så bjuds det på dricka och popcorn. Om jag inte minns galet så bjuds det även på en liten "goodiebag", men jag kan ha fel. Filmerna de fick se har min kära meddelat var bra, så det var ju roligt att det var sevärda filmer och inte supertrista filmer att kolla på mitt i natten - så jobbigt att hålla sig vaken då...

Jag är hemma även idag och är så vansinnigt less på den här förkylningen. Dock känner jag mig starkare i kroppen (och knoppen) så i morgon ska jag minsann upp i ottan och åka till jobbet. Får se vad som hänt där - händer alltid en massa grejer när jag är borta. När jag är där verkar det stå still?! Nej, inte nu för tiden - det händer grejer hela tiden. Både roligt och jobbigt, för det är hela tiden förändringar och nya saker man måste tänka på. Jag som precis lärt mig allt (nästan) som var den tiden då jag började... Nåja, bara att kavla upp ärmarna och ta med sig anteckningsblocket för att köra vidare.

Meningen var faktiskt att jag skulle jobbat idag, men när jag vaknade efter en ganska jobbig natt (hade återigen svårt att sova), så mådde jag inte särskilt bra - så jag gick och lade mig igen. Men, jag har inte sovit nåt på hela dagen, bara vilat - eller ja, jag tror inte att jag sovit... Jag vet faktiskt inte? Jag vet inte heller om jag tagit min medicin idag och vågar inte ta en nu ifall jag gjorde det i morse. Åh, minne guldfisk!

Igår hände en läskig grej. Jag hade precis tvättat mig i ansiktet, men när jag skulle skölja så blev jag så snuvig att jag var tvungen att snyta mig. Då börjar jag störtblöda ur ena näsborren!

Jag blev faktiskt lite skraj, för så där har jag inte blött på väääääldigt länge. Jag stod där med huvudet upp och ner, fräsandes i handfatet, sköljde och sköljde. Det fortsatte att blöda och då blev jag ännu mer orolig. Jag var ensam hemma och så började jag känna mig lite panikslagen. Då tog jag kallt vatten och försökte få upp det i näsan, det gjorde det hela lite bättre - men usch vad konstigt det kändes i näsan. Som ett sår liksom...

Nu känns det ok även om det fortfarande känns att det är ett sår och hela näsborren känns "tom" och värker lite på nåt sätt? Jag har ingen aning om vad som hände och vågar inte kolla hur det ser ut eller knappt snyta mig, men snyta mig måste jag ju och det har inte blivit några nya störtfloder, än...

Därför kände jag att det ändå var bäst att stanna hemma + ont i halsen och hostan som gör det lite svårare att andas. Jag är fortfarande täppt i näsan (ja ok, inte på ena sidan lika mycket som andra). Jag har ju bara varit hemma några dagar och jobbet står inte helt still tack vare mina kära kollegor. Men, i morgon är det en vecka sedan som förkylningen började bryta ut och det betyder att den borde vara överstökad. Men jag är ett levande bevis på att så är inte fallet. Så, jag gör ett försök i morgon, så får man se hur det går. En timmes kollektivresande (enkel resa) - mmm, lovely! (NOT!!!)



© 2011 litenelis

Måndag 12 december 2011

Klockan är nu 07:00
Jag har varit vaken i över en timme, kan inte sova och känner viss ångest över att vara sjuk och inte komma iväg till jobbet. Jag har en del att göra och tiden börjar rinna ifrån mig. F-n!

Men i det skicket jag är i kan jag inte gå till jobbet, jag skulle svimma på vägen och bli ännu sämre, så jag stannar hemma även idag och så får jag hoppas på att jag mår bättre i morgon. Måste ju jobba!!

Febern gick ner i går kväll, så skönt för trycket i huvudet lättar då. Jag har fått nåt skit i bihålorna och det är inte så himla roligt. Man får ett jättekonstigt tryck i huvudet och blir alldeles vimmelkantig. Usch!

Snuvig, ont i halsen, hostar, ont i huvudet, ont i öronen, ingen kraft i kroppen, ont i näsan...

Jag blöder i näsan! Jag har skaffat mig en sån där näsolja - fantastisk produkt! Har även kört Alvedon och näsdroppar (den där som verkar dubbelt) och det har gjort susen, men det är en rejäl förkylning jag har åkt på. Tacka för det efter att ha mått som ett skrutt i över 2 månader! Men, nu hoppas jag att det här ger med sig så att jag kan bli bra och piggelin igen.

Nu är jag så less på det här!


© 2011 litenelis

Lördag 20 december 2011

Idag är det demonstration/manifestation i Gamla Stan, Stockholm.

Det handlar om de så kallade "Högerextremisterna" vs. "Motdemonstranterna".

Jag ser på AB-Live och de står mitt bland "Motdemonstranterna", som står och skriker, pekar finger och smäller smällare (knallskott). Syftet är att störa.

Många är, till min förvåning, maskerade? De har såna där ski-mask´s, halsdukar, kepsar, luvor, ja till och med solglasögon på sig och jag kan inte låta bli att undra över att om man nu verkligen vill visa vart man står i sina åsikter och till varje pris tala om för oliktänkande att så är fallet, varför maskerar man sig? Står man inte för vad man tycker och säger? VARFÖR är man maskerad? Är man rädd? För vad? En sån viktig åsikt som ens egen ska man väl inte dölja utan visa med stolthet? Eller? Och om syftet med motdemonstrationen är att störa - varför ska man då maskera sig?

Njae, jag tror nog man döljer nåt annat än sin intrigitet om jag ska vara ärlig. Känns mer som om det är de där typerna från "Reclaim the street" som förstör VÅRA gator och kostar samhället en väldig massa pengar - snorungar med andra ord! Såna där som tar varje chans att slåss, förstöra och sabotera så mycket som möjligt, för nöjes skull. Precis som såna där "Huliganer"... Många såg väldigt lika ut och hade ryggsäckar. Vad fanns i dessa ryggsäckar undrar jag nyfiket? Smällare, ägg och vad mer?

Men det är klart, det finns ju riktigt sjuka jävlar där ute som förföljer, hotar, skadar och mördar folk bara för att de tycker annorlunda, så jag kan ju förstå den oron, om det nu så är anledningen till maskering.

Jag läste att det även kommit ett gäng med buss från Danmark. Här blir i alla fall jag något orolig. Bara att konstatera att det pågår ett "krig" där ute, ve den som hamnar mitt i det.

Reportern försöker prata med folket i samlingen, men ingen vill svara utan snarare vänder ryggen till och går i väg. Ingen vill heller titta in i kameran. Eller ja, vissa är ju helt öppna och visar sitt ansikte - vilket jag tycker att man ska. Det handlar om att våga stå för sin åsikt och värna om rätten att få tycka det man vill och att säga ifrån till sånt man inte gillar - för det får man. Det verkar vara lite blandat folk i samlingen, vissa är där för att visa vad man står för och andra är nog där för lite andra ändamål...

Men det är klart, vill man inte prata i TV så behöver man ju inte - det är ju helt frivilligt. Fast om man demonstrerar kanske man borde ta chansen att använda alla medier man kan? Eller jag kanske tänker konstigt..?

Är det inte så vi ska ha i det här landet? Att man faktiskt får tycka vad man vill?
Eller, får man det..? De "Högerextrema" verkar ju inte få tycka det de vill, de får heller inte visa sig eller tala om hur de ser på saken. Möts av motstånd och tystas ner överallt. Ingenstans ser man deras berättelse. Utan det är så att de faktiskt trycks ner av det fantastiska fenomenet att vara politiskt korrekt. Underbart uttryck!

Eller verkar det bara så för att det inget direkt skrivs om dem? Jag upplever att enda gången det sker är i samband med deras demonstrationer och då ALLTID i samband med motdemonstrationer, som ofta urartar.

Man tystar ner det negativa...

De politiska partierna säger att de vägrar samarbeta eller ens tala med SD. I år är SD återigen portat från Nobelfesten. Ändå är väl SD ganska beskedliga i sitt budskap. AB skriver om att nynazister tar chansen att skämma ut Sverige. Osv...

Det finns ju mycket mer extrema åsikter där ute. Saker som jag undrar över om någon överhuvudtaget funderat på om det verkligen är en sund åsikt? Mycket bygger ju på fördomar och okunskap... Borde man inte ta tag i det och informera om vad som verkligt är?

Hur ska man då få dessa personer som tycker som de gör att tycka lika som "alla andra"? Hur ska man nå dem om man väljer att nonchalera dem? Jag frågar hur!?!?

En sak jag reagerade på var att reportern sa att "Högerextremisterna" gömde sig bakom polisen. Det är väl ändå inte riktigt sant?! Polisen har ställt sig alldeles på eget bevåg mitt emellan, för att undvika konfrontationer och kanske ännu värre slagsmål och andra onödiga saker. Ingen gömde sig alltså - reportern visar här sitt ställningstagande, vilket kanske inte är det som är hans främsta uppgift i sitt uppdrag? Han ska vara där för att observera och rapportera. Eller hur?

Jag tar kraftigt avstånd från allt vad våld heter! Jag hatar rasism, förtryck och orättvisor! Men är det inte det som precis händer? Vissa får inte tycka att saker och ting är fel utan då blir utbuade, hånade och idotförklarade. Det finns ingen som ens funderar på vad som orsakat detta oliktänkande och bjuder in till samtal?

Det skrämmer mig att man väljer att blunda så för detta, det finns ett missnöje och orsaken måste man diskutera för att lösa. Man klagar på andra länder och lägger sig i hur de sköter sitt, men vad sker i detta land? Klart fan det kommer till ytterligheter när ingen lyssnar och agerandet blir mer och mer aggressivt. Fast det verkar som om majoriteten är den som syns och verkar mest, alltså den "goda" sidan som då är den mest aggressiva och attackerar - man ska krossa rasismen, nazismen etc. Ja skitbra - men måste man slåss för det? Och är det egentligen "bara" rasism det hela handlar om?

Jag håller inte med någon i de här gängen - ingen har rätt!

Men...

Jag anser att alla människor har lika mycket värde med lika mycket rätt att uttrycka sina känslor och åsikter. Det är när våldet kommer in i bilden som jag lackar ur - det är ALDRIG ok!

Hur man ska sansas och komma överrens för att göra världen till ett bättre ställe har jag inget svar på, men jag kan ju säga att det är ju inte så jävla konstigt att det är krig i världen när vi som människor i samma land inte ens kan mötas för att tala om våra olika åsikter och hitta en vettig lösning, komma överrens. Uppenbart så går det inte - det är tydligen bättre att stå och skrika otrevligheter, kasta ägg och smällare på varandra eller helt ignorera? Vad kostar inte Polisens insatser samhället idag? Många tusentals kronor och vem får betala det?

Det ligger i våra politikers händer att säkra tryggheten i Sverige och för alla som bor här! Jag tycker att folket ska enas för att ställa högre krav på de som bestämmer i vårt land. Det är politikernas ansvar att se till att det här landet fungerar och att alla vi som bor här mår bra.
Det är ju för fan deras JOBB!!

Våld föder våld. Sorglig syn...

Ja, jag är upprörd och var tvungen att skriva av mig den här gången, för så här vill jag inte ha det! Jag vill inte jobba skiten ur mig för att sen behöva betala en massa skatt som bland annat går till reparationer av stan efter att ett gäng idioter stått och kastat gatsten på varandra för att de inte är tillräckligt begåvade att PRATA med varandra.

Jag ställer inte upp på det här - nu får det f-n vara nog!


© 2011 litenelis

Lördag 10 december 2011

Hela veckan har jag känt mig hängig, i onsdags blev jag jättesnuvig och på torsdagen fick jag även mer ont i halsen samt kände mig ganska mosig (enligt mina kollegor SÅG jag även mosig ut) för att på kvällen efter en lååååååååång resa komma hem med frossa. Somnade i soffan och tog sedan en Alvedon att sova på under natten.

På fredagen stannade jag hemma för jag kom inte ens upp ur sängen - helt sänkt! Idag känns det inte lika tungt, men jag är fortfarande genomförkyld och är uttråkad till max. Jag orkar inte göra någonting, orkar inte kolla på TV eller lyssna på musik, orkar inte vara uppe, orkar inte ligga ner, orkar inte sitta upp, orkar inte vila - men jag kan inte sova! Icke! Åh, orkar inte!!!!

Det är så värdelöst!!!

Jag hoppas att jag inte har smittat mina kollegor, men jag kunde verkligen inte vara hemma tidigare än i går, för vi hade hemskt mycket att göra och som bara måste göras. Jag jobbade på så fort jag kunde och orkade, men lite långsam var jag nog ändå - men, det mesta fick jag ut så jag kände att jag kunde stanna hemma igår, även om det inte riktigt passar i planeringen/kalendern. Men, vad ska man göra? Jag kunde ju knappt gå...

Jag hatar att vara sjuk!!!!


© 2011 litenelis

Söndag 4 december 2011

Jaha, så har då dagen kommit till första saffransbaket i år, det kommer bli ett till lite längre fram.
Det är även 2:a advent idag, så lite fika kan det nog bli i kväll också.



Goa gubbar!
Direkt när jag gjort degen färdig ångrade jag mig - jag hade faktiskt ingen lust att baka... Men, jag hade ju bestämt och nu när degen var gjord så går det ju inte att backa direkt. Sagt och gjort, det var bara att kavla upp ärmarna och börja med bullarna.

Men....................

Jag har ett sånt ihopvikbart plastbakbord och det ville inte ligga still utan for fram och tillbaka hela tiden, så jag gav upp tanken på att göra tradionella lussekatter. Nej, det fick bli glada gubbar istället!




Goa glada gubbar!! Jajamensan, goda var de - vi har redan smakat, hi hi




© 2011 litenelis

Söndag 4 december 2011

Jag är så upprörd! Så fruktansvärt upprörd och förbannad! Ja, så JÄVLA ARG!!!!

De ska fan skämmas
Läste just i en tidnings nätupplaga om att ett antal föräldrar blivit osams på en hockeymatch för 11-åringar och börjat slåss. Någon av de unga spelarna hade gjort nåt man inte får och blivit utvisad - så som är spelets regler. Då hade tydligen någon på läktaren börjat skrika otrevligheter till killen, riktigt elaka saker. På läktaren satt även killens mamma som konfronterat "häcklarna" och försökt prata med dem. Vips var det slagsmål!?!!?!?

Vad har man i huvudet?
HUR I HELVETE TÄNKER MAN OM MAN BETER SIG SÅ PÅ EN MATCH FÖR 11-ÅRINGAR!!! Jävla idioter, hoppas de åkte på så jävla mycket spö! Man gör inte så, inte mot barn. Jag har sett det själv - ja ok, inte slagsmål - men det där verbala, att föräldrar skriker och säger en massa elaka saker både till sina egna barn och andras.

Men det är väl så att dessa personer har misslyckats i sitt eget liv att de känner att de måste hävda sig på nåt sätt. Vad de inte fattar är att de FÖRSTÖR så jävla mycket! Fega as som ger sig på barnungar! Så jävla pinsamma!

Supporter
När man är på hockey så är ju supporten en del av spelet, häcklandet ingår - men det är mer "passande" när det är lite äldre spelare. Inte som här, 11 år och de matcher jag själv upplevt otrevligheter hade yngre spelare än så, kanske 7- 9 år. DET ÄR INTE OK!

För barn är det "Sassa brassa mandelmassa" som ska ljuda i lokalen. Kanske kan man sjunga "ut med busen", men inte skrika "ut med dig din jävla horunge". Så ska man aldrig säga, vare sig på hockey eller någon annanstans!

Kul att vara spelare i det laget, kul för ungen som har en förälder (+ en mor/far-fader vad jag kunde läsa) som skämmer ut sig själv, ungen och hela jävla släktet... Kul att spela hockey när såna föräldrar och anhöriga sitter på läktaren och gör bort sig. Grattis till dem som förstör spelglädjen hos barnen!

Jävla idioter!

SKÄMS!

Är det roligt?
Under de senaste 25 åren som jag följt ishockey som anhörig och som idrottsintresserad har jag sett att klimatet både på isen och läktaren blivit kyligare och mer brutalt. Om jag tänker främst på det som händer på isen så är spelet numera så brutalt, eller ja vaddå spel? Det är ju inget spel ibland, de står och skickar pucken fram och tillbaka. Pass, pass, pass, pass och återigen pass = ingenting händer - astråkigt! Men, så kommer då det här andra... Tacklingarna och fulspelet - det är väldigt mycket sånt, folk ligger och blöder på isen, det slängs handskar och hjälmarna flyger av genom rallarsvingarna som delas ut till höger och vänster. Är det roligt att titta på? Nej, jag tycker inte det!

Till och med såna där hockeyspel på datorn innehåller slagsmål och tacklingar. De har alltså programmerat spelet att man ska spöa motståndaren, boxas, i ett hockeyspel?! Men va fan!!?? Skit är vad det är!

Jag minns en gång när jag var på en turnering då min lillebror spelade. Det var ett lag från Canada och de började sin uppvärmning med racing in i sargen? Varför då? För att skrämmas eller? Jag tyckte det bara såg löjligt ut. De tog alltså sats från mitten och rushade sedan rakt in i sargen och hoppade upp på plexiglaset...

Min bror är rätt stor och han har åkt på både den ena och den andra tacklingen, tydligen ska man stoppa de stora killarna på det sättet - trycka till dem ordentligt. Min bror bröt nyckelbenet och har skadat sin fot pga att någon biffig kille fick order att tacklas. Är det så man ska spela hockey? Är det så man ska vinna ett spel? Att orsaka så mycket skada som möjligt för att kunna göra mål? Vad är det för jävla sport egentligen?

Skador som aldrig riktigt läker och blir som förr, bestående men. Är det roligt att vara själva orsaken till att en person får en bestående skada och ibland aldrig någonsin kan spela igen? Är det nåt man vill bära med sig resten av sitt liv? Att skada någon så svårt att denne aldrig kan komma igen, att orsaka så mycket smärta med många behandlingar som följd, kanske till och med sjukskrivning och rehabilitering etc, att göra så att någon konstant har ont någonstans och ibland aldrig blir av med smärtan eller besvär.
Är det värt det? För att vinna EN match...

Jag förstår inte och kommer troligen aldrig att förstå detta, var ligger det roliga i att skada andra? Att psyka och fysiskt skada andra människor i ett spel som ska vara roligt? Vad är det för människor som nöjda går ut från en match som mer bestått i slagsmål och utvisningar än av finspel och snygga mål? Jag förstår inte...

Hockey ska gå ut på teknik, skicklig skridskoåkning och laganda - inte vem som kan sänka flest motståndare eller slå ut flest tänder. Skamligt är vad det är och jag kan säga att jag tappat intresset markant för denna sport som var så otroligt rolig att titta på en gång i tiden. Här kan man lugnt säga: Det var bättre förr!

© 2011 litenelis

Måndag 28 november 2011

Ja, måndag igen - lite jobbigt... Det blev en sen middag i söndags och sedan en film på det, jag lade huvudet på kudden vid halv tolv och klockan ringde halv 6, SUCK!!! Sååå trött, seg och så den här nedrans förkylningen som gör livet surt för mig, usch!

Men, jag åt en snabb frukost och hade en rätt fin utsikt, så dagen var inte förstörd. Tvärtom, allt flöt på och har gått så bra, så bra - så även om det är måndag så är det helt ok.


Ganska trevlig utsikt med "myslyse"


© 2011 litenelis