litenelis

 

Så var det helg igen då, vad snabbt dagarna går! Jag hänger inte riktigt med i svängarna...

 

Så vad har hänt sedan jag sist skrev? Inte så vidare värst mycket än att det är mycket jobb och att det händer mycket grejer på jobbet, både jobbiga och kanske lite bra också.

 

Skvallret går på jobbet och det är inte bra i något avseende, men som vanligt så är företaget kassa på att kommunicera och informera, så det är inget ovanligt. Folk kommer och folk försvinner, så har det alltid varit och kommer troligen alltid att förbli. Ingen på min avdelning tycker att det som skett är okej, kanske inte ens "lagligt" för det har inte gått till enligt rutin vad jag förstår. Den lilla grejen som jag vet om är en skitsak enligt oss allihop, för personen i fråga är inte ensam om att ha gjort det denna gjort och säkert nåt man satt i system under företagets hela histora. Men det ligger andra saker bakom - det vet vi ju. Man behöver inte vara hjärnkirurg för att förstå att det handlar om personliga skäl samt också kanske det här med att visa sin makt; Om du inte gör som jag säger så kickar jag dig - för det är jag som bestämmer för att jag är cheeeeeeef!

 

Så tror jag att det ligger till och det är beklagligt att det blev så här, sorgligt att vissa kan bete sig hur som helst... Jag hoppas att avskedandet ogillas och att personen får komma tillbaka, dock är väl förtroendet båda vägar förbrukat - men ett jobb är ett jobb. Den där "chefen" kan hoppa upp och ta sig någonstans, för MIN respekt och MITT förtroende för "chefen" är ett minne blott - litar ICKE på denne person, inte i något avseende! Jag vet ju inte riktigt allt som sagts och gjorts tidigare, men en rejäl varning hade ju varit på sin plats istället för att sparka någon så att denne får gå på stört?! Eller? Jättemärkligt... Finns vissa på företaget som gjort det ena misstaget efter det andra (för att säga det i klarspråk; skitit i sina arbetsuppgifter och lallat omkring istället) och dessa personer är fortfarande kvar!?!?!?! Men som på många andra ställen så handlar det mest om vem man känner på stället och känner man rätt person så klarar man sig. Svågerpolitik utan dess like!

 

Den andra tunga grejen är att min allra närmsta kollega kommer att vara borta från jobbet en tid, kanske väldigt lång tid, pga sjukdomsfall i familjen. Jag saknar min kollega men jag förstår att det inte går att jobba så som läget är. Vi hoppas alla att behandlingen går bra och att familjemedlemmen blir frisk, det är det viktigaste. Vi ses när vi ses som jag brukar säga. Men jag saknar kollegan nåt ofantligt, både rent personligt för vi är ganska tajta eftersom vi delar rum och pratar väldigt mycket om ditt och datt. Sedan är det jobb-biten och där befinner vi oss nu i skugga, för det var kollegan som skötte det mesta av redovisningen där, så nu sliter vi våra hår och grubblar för att göra bitarna vi aldrig har jobbat med. Ingen av oss vill störa kollegan med såna triviala saker som jobbfrågor - vi gör vad vi kan och hoppas att det blir rätt eller ja, inte så väldigt fel då.

 

En grej som jag av erfarenhet vet är lite jobbig är att vi ska byta kontor på jobbet. Min avdelning ska flyttas till en annan del av byggnaden. Jag har flyttat runt ganska mycket tycker jag i och med att jag även har bytt tjänst under mina år på företaget. Det är så väldigt mycket papper och pärmar, tunga möbler odyl som ska flyttas - det ÄR jobbigt! Jag hoppas att vi får ta med oss våra hyllor som vi har, annars vet jag inte hur det ska gå - vi behöver dem för vi har mängder med pärmar att ta med oss. De som flyttar ut ur rummen vi ska in i har inga såna hyllor... Jag vägrar flytta om jag inte får med mig de grejer jag har idag - VÄGRAR byta till ett annat skrivbord! Vi har höj- och sänkbara bord och vissa går lägre än andra. Jag som är kort måste ha ett sånt bord som går långt ner annars sitter jag som en märla och får ryggont, oacceptabelt för min del. Fast antagligen kommer det väl någon höjdare och bestämmer att det är ju "enklare om borden står kvar..." Nåväl, jag SKA ha mitt bord med mig, punkt slut.

 

Det bästa med att byta rum är att min fd chef (som jag inte kan med pga det som hänt) kommer att byta byggnad. Tjihoooo!!!!

Orkar inte med dennes extrema trevlighet och käckhet, den är bara påklistrad - F E J K ! !

 

Monsterkatten Måns håller igång på nätterna (och även dagarna) med sitt jamande, väldigt mycket jamande. Han klöser och krafsar på sovrumsdörren så jag kan inte sova... Men, vi ska byta rum så att kontoret blir i det större rummet och sovrummet det lilla (vi har en 3a) och med det så kan vi ha sovrumsdörrn öppen på natten, vilket vi alla hoppas kommer skapa lugn på natten då Måns kan vara nära oss om han vill. Vi hoppas på det, måste få sova en hel natt - jag orkar snart inte med detta...

 

På måndag ska vi hälsa på hos den lokala veterinären som får göra en allmän koll på Måns, se om han är ok och mår bra, kanske ge några bra fodertips och hur vi kan göra med hans päls för att slippa tvätta honom i baken när han varit på lådan.

 

Måns är långhårig och det fastnar liksom där när "nr 2" är lite lösare i konsistensen.

Igår var det inte roligt för då missade vi att kolla honom efter att han varit på lådan (vi brukar alltid kolla honom innan han får gå ut ur badrummet, vilket han också vet och brukar vänta en stund i dörrn). Måns hade försökt bli av med det som fastnat i pälsen och troligen dragit sig fram på golvet. Det var kladdigt...

 

Så det blev att först skura golvet och sprita vilket jag alltid gör. Sedan tvätta och torka katten (som inte gillar när det tar för lång tid). Det gick inte så bra igår för det var typ stopp i handfatet som fylldes ganska snabbt med vatten - aaaaarrrrrgggggg!!!! Men, det grejade sig till slut och idag får jag rensa avlopp - tjihoo! Dock är huset värdelöst byggt för röret går in i väggen och är för långt så att det inte går att få loss själva vattenlåset för att rensa ordentligt, så det enda jag kan göra är att rensa uppåt och skrapa så gott det går i vattenlåset. Det blir bättre, men det blir ju inte som man vill ha det dvs helt rengjort. Värdelöst!

 

Vi ska alltså besöka en veterinär, på måndag - de har en sk öppen mottagning då.

Första besöket gör vi som ett allmänt besök, för att vi ska kolla upp om det verkar vara ett bra ställe och för att Måns också ska bli lite bekant med andra människor och framför allt veterinärer. Nästa besök blir kastrering och jag tror det är bra att man går dit lite då och då när katten är frisk så att han inte får för sig att det ska göra ont varje gång man går dit. Inte vet jag om det kommer fungera, men jag hoppas det i alla fall. Så första gången blir det bara lite kläm och känn, gången efter det kommer nog att göra ont och så tänker jag gå dit med honom efter det för ytterligare en kläm och känn.

 

Idag verkar det bli en fin dag, solen skiner - underbart! Ska försöka snofsa till mig lite och låta sambon fota mig tillsammans med Måns för att kunna göra ett kort som jag kan skicka ut till mina äldre släktingar. Alla är så fascinerade av min lilla katt, så jag tänkte visa upp honom på bild eftersom jag inte kan ta med honom och sedan tror jag de uppskattar att få lite post då och då. 

 

Sambon ska ut med grabbarna ikväll och jag ska vara hemma, som alltid - men det har jag inget emot. Mitt hem är min borg och här vill jag vara! I morgon ska sambon och jag på bio var det tänkt, vet dock inte vad som går på biografen så det får man kolla upp. Vi har väldigt nära till bio där vi bor, 5 minuters promenad - perfekt! Vi går nästan alltid till vår lokala biograf, det är en SF-biograf och supermysig, från 50-talet och mycket välskött. Sånt vill vi stödja!

 

Nu ska jag ta och äta lite frukost, börjar bli lite hungrig efter att ha varit uppe i snart 3 timmar och enbart druckit en kopp kaffe. Nu blir det smörgås a´la bake off!

 

So long!

 

© litenelis