Måns ger mig "The Grudge"-vibbar...

Lördag 23 februari 2013
 
Måns har börjat smyga på oss här hemma, framförallt mig. Han dyker upp lite varstans och bara stirrar på mig, lite otäckt känns det faktiskt.
 
Jag får lite vibbar av "The grudge" som jag sett på film, läskigt värre! Kolla jämförelsen:
 
Fotot på Måns är mitt och bilden på "The grudge" är lånad från www.discshop.se och är ett filmomslag
 
 
 
© litenelis

Födelsedag!

 
Tisdag 19 februari 2013
 
Idag fyller min pappa år, GRATTIS PAPPA!!
 
 
C litenelis

Mera Måns

Söndag 17 februari 2013
 
 
 
 
© litenelis

Hänt i veckan...

Söndag 17 februari 2013
 
Jahaja, vad har hänt i veckan då? En jädra massa känns det som...
 
Måndagen slutade med en lååååång omväg hem på grund av att en eller fler rånare brutit sig in i en guldbutik (med hjälp av en plog) och sedan lämnat en väska med en sprejad text: bomb
 
Följden blev att man spärrade av tunnelbanan, vilket betydde att bussar skulle ersätta en viss sträcka på linjen. Som en van pendlare vet jag att de ersättningsbussarna dröjer länge och OM de kommer är de mer än överfulla. På väg upp mot stationen möter jag en enorm massa av människor och anar oråd (jag visste inget först), lokalbussen var proppad och det har väl aldrig varit så mycket människor i området förut... Jag gick ner till tunnelbanan i allafall och tog tåget åt andra hållet, vid stationen efter går det fler bussar mot den andra tunnelbanelinjen. Vi fick väl vänta en kvart innan tåget åkte och sedan en kvart på bussen, som åkte runt på orten så det tog väl en halvtimme eller nåt. Av vid ändhållplatsen och byta till T-bana, åka en kvart och sen av för att byta till tvärbanan, byta igen och sedan var det "bara" en halvtimme kvar innan jag var hemma, 19:45 klev jag in genom dörren. Lagom glad var jag, men ändå skönt att vara hemma i hyfsat skaplig tid trots allt.
 
På jobbet under måndagen fick jag hålla på med pärmar och packa grejer + hjälpa till med att fixa semester-kollegans kontor/grejer. Tjafs blev det så klart för att någon tyckte det var onödigt att bära skrivbord och att det då var lättare att vi tog hans eftersom det var ett rum bort. Tja, ok tyckte väl jag som var helt slut i huvudet. Detta skedde på fredagen tror jag, men vad jag fick veta av min chef sedan, som även var det första han sa på måndagmorgonen, var att det inte alls var ok och att om nu en avdelning önskar ta med sig sina möbler så får man acceptera det.
 
Bordet i fråga var i ek och våra är i bok - jag tyckte väl att det inte var en jättegrej, så jag lät "Herrn" bestämma... Hoppsansa, där trampade jag i klaveret då! Men, det var inte bara det att bordet hans var i ek utan det var ju ett precis likadant som mitt, dvs samma vinkel och vi behöver ha två olika för att kunna möblera i det rummet vi ska sitta i. Det hade jag missat!! Så, jag sa att då får vi väl prata med "Herrn" då och byta till det bordet vi sagt från början. Chefen sa att han skulle prata med den person som är ansvarig och beslutar hur/om flytten ska göras och att jag då slapp ta diskussionen med "Herrn". Tack för det sa jag då och gick in till mig. Det kan inte vara helt obemärkt att jag var helt sönderstressad och slutkörd efter allt som hänt de senaste veckorna.
 
När det nu var bestämt tänkte jag att nu ska jag jobba undan så att jag kan packa undan mina grejer inför FREDAG då min flytt skulle göras, trodde jag... Vikarien ska man underhålla med vettiga uppgifter, men det har blivit mer så att hon får hänga med mig och göra det jag gör, vilket är ett enormt stöd för mig. Men så kommer han som bär möbler och frågar MIG hur saker och ting ska vara på mitt, semesterkollegans OCH "Herrns" rum?! Så då får jag springa som en skållad mandel fram och tillbaka mellan fyra kontor SAMTIDIGT som jag ska JOBBA och hålla vikarien sysselsatt, hjälpa och förklara för henne och se till att hon gör rätt?! Stressad är bara förnamnet...
 
För att göra en lång historia kort, min flytt blev helt klar på onsdagen - vi körde allt på tisdagen och slutade dagen med att bära i väg datorerna till vårt nya kontor. Jag fick hjälp av vikarien och min andra kollega att bära alla grejer och fixa till det som behövdes. TACK!!!
 
Vikariens plats blev färdig på tisdagskvällen, men mitt skrivbord fick jag vänta på. Dessutom hade jag semester-kollegans alla pärmar som denna INTE plockat ur bokhyllan, inte rensat och inte heller gjort sig av med det denna haft på golvet det senaste halvåret... SUCK! Han med ekbordet kommer in, inte sur men som alltid tvär och frågar varför vi inte kunde byta bord - varför frågar du mig tänkte jag... Men, svarade att dels var det inte snyggt att blanda så mycket och det är fullständigt otänkbart att ha samma vinkel på borden för då kan vi inte möblera på ett vettigt och trevligt sätt. Han accepterade. Puh!
 
På onsdagen gjorde jag i ordning mitt + semesterkollegans rum - det måste vara klart innan jag skulle gå hem- för på tisdagen fick jag även veta att vi skulle få finbesök på jobbet. Skitbra! Vem planerade in ett sånt supermöte SAMTIDIGT som vi ska flytta 8 kontor eller om det nu var tvärtom?!!? Hur som haver, vi blev klara och allt var fint till torsdagen - klagar någon på något ska jag banne mig säga vad jag tycker om deras jävla planering och var de kan stoppa den någonstans! Det är så JÄVLA illa!!!
 
Under onsdagen hade jag en massa strul med datorn, nätverkåtkomst etc. Det beror antagligen på att det nya rummet har varit IT-chefens och han hade väldigt speciella kopplingar i sitt rum... Fast medan jag väntade på att få det åtgärdat hann jag fixa med alla pärmar och få båda kontoren att se prydliga ut.
 
Torsdagen gick väl ganska bra och finbesöket verkar också gått bra. Vilken tur!
 
På fredagen hade vi diverse problem och annat för oss, blev väldigt fnittrigt på slutet av dagen - men det har gått bra och jag tror vi inte gör så väldigt mycket eller allvarliga fel - vi är ju relativt nya båda två...
 
I lördags vaknade jag dunderförkyld och idag mår jag väl så där - men bättre.
Jag har vitaminkickat med apelsiner och ska greja till en fräsch fruktsallad till kvällen och att ta med till jobbet i morgon. Mycket vitaminer tror jag på!
 
 
 
Ett gott minne har jag ändå förevigat och det är denna smarriga semla - det var ju fettisdagen i veckan också!
 
 
 
Sedan har jag precis fått reda på en grej som jag inte vet om det känns bra eller dåligt, det känns liksom både och.... Svårt att förklara den känslan, men jag är glad för att mina gamla släktingar nu får bo ihop igen och att de verkar trivas i sin nya lilla lya. Jag känner mig lessen för huset för det är ju där jag mår som allra bäst och laddar mina batterier, men nu är allt förändrat och kommer aldrig någonsin att bli som förr igen. Jag kan inte riktigt ställa mig till vad det är för känsla jag har för det - men det känns som sorg....
 
Men jag är glad för att de verkar glada och det är det absolut viktigaste för mig, att de har det bra och trivs. Att de är lyckliga är allt som betyder något just nu och jag tror att de är det, mina fina gamla kära och nära.
 
 
© litenelis
 
 

Igår var det någon som fyllde år!

Lördag 9 februari 2013
 
Igår fyllde min gudson 8 år - GRATTIS GRATTIS!!
 
 
© litenelis
 
 

När blir det vår?

Lördag 9 februari 2013
 
Suck, förra helgen var det strålande sol och jag fick såna vårvibbar. Den här helgen är det mulet och återigen en massa snö... Jag är så trött på vintern nu så det är inte klokt!
 
Jag fick till och med feeling för att ge mig ut för att jogga när det var som finast ute, solen sken och faktiskt så hörde jag fågelkvitter - men, det var ju för tidigt så klart - det är ju "bara" februari... Blöööööööööööööö!!!
 
Dock har jag ändå laddat upp med nya löparkläder - för ut ska jag, men kanske inte just idag hrm... Jag ska köpa mig en mössa och kanske behöver jag leta fram underställ, men sedan ska jag banne mig ut och springa - ska bli så jädra skönt!
 
Jag bor väldigt nära ett köpcentrum, men jag gillar inte att gå i affärer och ännu mindre att prova kläder, så jag beställde nya löpartights - LÅNGA - och ett par vantar. Men någon mössa hittade jag inte på den webbshopen, så jag ska kolla lite idag tänkte jag. Sedan har jag allt och då är det bara att ge sig ut och jogga, härligt!!
 
Nya färgglada långa löpartights
 
Känner mig taggad och det är ett bra tecken, men jag vill inte ut i det här mulna vädret. Inte just nu i alla fall, kanske senare eller troligtvis inte alls, hrm... Fast en promenad är ju inte fel det heller, får se hur jag gör.
 
Jag har även beställt lite filmer + två tröjor från en annan webbshop och jag fick ett mejl i måndags att de skickat paketet som då skulle ta 1-2 dagar innan jag skulle få hämta det. Nu har det snart gått en vecka och inte har jag fått något paket, när jag kollar kollinumret så står det inget mer än att paketet är skickat, arrrgggghhhh!!! Jag vill ju ha mina grejer!!
 
Som sagt, inte så sugen på att gå ut den här mulna snöiga dagen, men det finns en här hemma som är det:
Lilla Måns, gosgubben!
 
Annars har vi städning och diskning på schemat, kanske en liten ommöblering och så naturligtvis tvättstuga och ett gäng blusar att stryka. Ingen höjdardag med andra ord.
 
Veckan gick fort och det var väl tur, jag är helt slut! Vi har jättemycket jobb i och med månadsbokslut och start för ny månad - fakturor väller in! Vi har fått en tjej som extrapersonal och jag trodde ju att det var en av mina kollegor som skulle handleda den här veckan, då det var kollegan som tyckte att det kanske behövdes - vem fick ta hand om henne redan halva dag 1? Jag...
 
Men, hon är jätteduktig och lär sig, ställer frågor och är "på" - men mitt jobb blir liggandes pga att jag måste visa, förklara och kontrollera och det gör mig stressad, just det som jag ville undvika... Men, nu ska jag vila mig i helgen och så blir det nya tag nästa vecka - ska försöka jobba ikapp så jag kan börja fungera som människa igen.
 
 
Det är bara en grej som jag inte kan fatta, mitt i allt elände ska vi byta kontor och flyttarna har redan börjat. Att byta kontor betyder att man ska koppla ur allt och packa ner, bära pärmar, papper, skrivbord och bokhyllor. Sedan ska man möblera och packa upp allt igen... Det är SÄMSTA tänkbara tillfälle att göra det just nu när jag drunkar i arbete - vilket jag sagt till min chef. Han sa att min flytt är planerad till fredag nästa vecka och säkert går att skjuta på om det behövs. Ja, så skulle man ju kunna tycka - men "de driftiga" som kör med all personal där tycker annorlunda. Nu talas det om att flytten ska ske i början av veckan, för att man ligger före i schemat. Jättebra, fast jag ligger efter med MITT ARBETE... Min rumskompis är ledig från jobbet och kommer inte in på ett bra tag, vikarien är som sagt en vikarie och den andra kollegan har dragit på semester och är borta i 3 veckor. Denna kollega har packat ner sina saker, men inte röjt bokhyllorna. Tre jättestora bokhyllor fyllda till max med pärmar - ok, vem får ta hand om det? Jag...
 
Allting går, men jag känner att jag sakta och säkert glider tillbaka till det tillståndet jag var i för ett par år sedan, känner mig stressad och ENORMT pressad, tankarna går i ett dygnet runt och jag är väldigt orolig. Jag jobbar med saker som jag är ovan vid och behöver ha lite extra tid för att känna mig säker på att jag gör rätt. Den tiden har jag inte just nu och mitt i alltihop ska vi alltså byta rum...
 
Ett steg till nedåt och jag säger STOPP, det är oacceptabelt och jag kan verkligen inte tillåta att jag hamnar där igen - då säger jag upp mig direkt! Jag tänker inte äventyra min hälsa ännu en gång för att göra jobbet till lags, finns inte på kartan längre eftersom det lika gärna kunde ha handlat om liv eller död sist då det faktiskt visade sig att jag var jättesjuk. Den huvudvärken jag hade då finns fortfarande kvar men är inte lika stark och kommer inte lika ofta, men den finns och jag misstänker att det finns något extremt farligt som döljer sig i den huvudvärken och jag tänker inte vänta för att se vad som händer, då går jag hellre utan jobb.
 
Nåväl, nu är det lördag och jag ska inte tänka på jobb mer i dag och inte heller i morgon. Jag ska göra andra saker och koppla av ordentligt.
 
Jag ska tänka på att snart blir det vår och DÅ ska jag jogga och må bra!
 
© litenelis
 
 
 

Måns

Lördag 2 februari 2013
 
 
 
© litenelis

Jag har bestämt mig och är TAGGAD!

Lördag 2 februari 2013
 
Som jag har skrivit tidigare så vill jag motionera, måste motionera för kondisen är nog inte den bästa. Med dåliga knän och rygg samt högt blodtryck och det faktum att man blivit lite äldre sen sista träningen får/kan man inte göra allt som man kanske skulle vilja. Under den period då jag faktiskt tränade och då rätt mycket, liiiite för mycket till och med, körde jag mycket kondition, styrka, smidighet men också klasser med step-up och aerobics. Detta kan jag inte göra längre, inte för att det är förbjudet - men jag har inte plats här hemma att träna på det sättet och gå på "klass" har jag ingen lust med. Men, förra året fick jag idén om att börja jogga och den tanken finns kvar, faktiskt så är den starkare än någonsin och nu har jag bestämt mig. Jag ska börja jogga! Jag är supertaggad för detta och har ju laddat sen förra året, nu i år ska jag ut så fort isen försvunnit på vägarna. Just nu när solen skiner och man känner lite vårvittring blir känslan ännu starkare - jag vill bara ut!!
 
Jag ska köpa mig ett par långa löpartights och kolla om jag kan hitta några bra skor som passar för mig. Jag har ett par nya skor och dessa är väl okej, men jag måste tänka på mina knän och rygg, så det blir nog ett besök hos Löplabbet när jag kommit igång. 
 
Så var det sagt och satt på print - nu blir det av!
 
© litenelis

Helg igen

Lördag 2 februari 2013
 
Så var det helg igen då, vad snabbt dagarna går! Jag hänger inte riktigt med i svängarna...
 
Så vad har hänt sedan jag sist skrev? Inte så vidare värst mycket än att det är mycket jobb och att det händer mycket grejer på jobbet, både jobbiga och kanske lite bra också.
 
Skvallret går på jobbet och det är inte bra i något avseende, men som vanligt så är företaget kassa på att kommunicera och informera, så det är inget ovanligt. Folk kommer och folk försvinner, så har det alltid varit och kommer troligen alltid att förbli. Ingen på min avdelning tycker att det som skett är okej, kanske inte ens "lagligt" för det har inte gått till enligt rutin vad jag förstår. Den lilla grejen som jag vet om är en skitsak enligt oss allihop, för personen i fråga är inte ensam om att ha gjort det denna gjort och säkert nåt man satt i system under företagets hela histora. Men det ligger andra saker bakom - det vet vi ju. Man behöver inte vara hjärnkirurg för att förstå att det handlar om personliga skäl samt också kanske det här med att visa sin makt; Om du inte gör som jag säger så kickar jag dig - för det är jag som bestämmer för att jag är cheeeeeeef!
 
Så tror jag att det ligger till och det är beklagligt att det blev så här, sorgligt att vissa kan bete sig hur som helst... Jag hoppas att avskedandet ogillas och att personen får komma tillbaka, dock är väl förtroendet båda vägar förbrukat - men ett jobb är ett jobb. Den där "chefen" kan hoppa upp och ta sig någonstans, för MIN respekt och MITT förtroende för "chefen" är ett minne blott - litar ICKE på denne person, inte i något avseende! Jag vet ju inte riktigt allt som sagts och gjorts tidigare, men en rejäl varning hade ju varit på sin plats istället för att sparka någon så att denne får gå på stört?! Eller? Jättemärkligt... Finns vissa på företaget som gjort det ena misstaget efter det andra (för att säga det i klarspråk; skitit i sina arbetsuppgifter och lallat omkring istället) och dessa personer är fortfarande kvar!?!?!?! Men som på många andra ställen så handlar det mest om vem man känner på stället och känner man rätt person så klarar man sig. Svågerpolitik utan dess like!
 
Den andra tunga grejen är att min allra närmsta kollega kommer att vara borta från jobbet en tid, kanske väldigt lång tid, pga sjukdomsfall i familjen. Jag saknar min kollega men jag förstår att det inte går att jobba så som läget är. Vi hoppas alla att behandlingen går bra och att familjemedlemmen blir frisk, det är det viktigaste. Vi ses när vi ses som jag brukar säga. Men jag saknar kollegan nåt ofantligt, både rent personligt för vi är ganska tajta eftersom vi delar rum och pratar väldigt mycket om ditt och datt. Sedan är det jobb-biten och där befinner vi oss nu i skugga, för det var kollegan som skötte det mesta av redovisningen där, så nu sliter vi våra hår och grubblar för att göra bitarna vi aldrig har jobbat med. Ingen av oss vill störa kollegan med såna triviala saker som jobbfrågor - vi gör vad vi kan och hoppas att det blir rätt eller ja, inte så väldigt fel då.
 
En grej som jag av erfarenhet vet är lite jobbig är att vi ska byta kontor på jobbet. Min avdelning ska flyttas till en annan del av byggnaden. Jag har flyttat runt ganska mycket tycker jag i och med att jag även har bytt tjänst under mina år på företaget. Det är så väldigt mycket papper och pärmar, tunga möbler odyl som ska flyttas - det ÄR jobbigt! Jag hoppas att vi får ta med oss våra hyllor som vi har, annars vet jag inte hur det ska gå - vi behöver dem för vi har mängder med pärmar att ta med oss. De som flyttar ut ur rummen vi ska in i har inga såna hyllor... Jag vägrar flytta om jag inte får med mig de grejer jag har idag - VÄGRAR byta till ett annat skrivbord! Vi har höj- och sänkbara bord och vissa går lägre än andra. Jag som är kort måste ha ett sånt bord som går långt ner annars sitter jag som en märla och får ryggont, oacceptabelt för min del. Fast antagligen kommer det väl någon höjdare och bestämmer att det är ju "enklare om borden står kvar..." Nåväl, jag SKA ha mitt bord med mig, punkt slut.
 
Det bästa med att byta rum är att min fd chef (som jag inte kan med pga det som hänt) kommer att byta byggnad. Tjihoooo!!!!
Orkar inte med dennes extrema trevlighet och käckhet, den är bara påklistrad - F E J K ! !
 
Monsterkatten Måns håller igång på nätterna (och även dagarna) med sitt jamande, väldigt mycket jamande. Han klöser och krafsar på sovrumsdörren så jag kan inte sova... Men, vi ska byta rum så att kontoret blir i det större rummet och sovrummet det lilla (vi har en 3a) och med det så kan vi ha sovrumsdörrn öppen på natten, vilket vi alla hoppas kommer skapa lugn på natten då Måns kan vara nära oss om han vill. Vi hoppas på det, måste få sova en hel natt - jag orkar snart inte med detta...
 
På måndag ska vi hälsa på hos den lokala veterinären som får göra en allmän koll på Måns, se om han är ok och mår bra, kanske ge några bra fodertips och hur vi kan göra med hans päls för att slippa tvätta honom i baken när han varit på lådan.
 
Äckelvarning!
Detta avsnitt innehåller information som kan tyckas vara otrevlig. Läs inte om du är äckelmagad.
Måns är långhårig och det fastnar liksom där när "nr 2" är lite lösare i konsistensen.
Igår var det inte roligt för då missade vi att kolla honom efter att han varit på lådan (vi brukar alltid kolla honom innan han får gå ut ur badrummet, vilket han också vet och brukar vänta en stund i dörrn). Måns hade försökt bli av med det som fastnat i pälsen och troligen dragit sig fram på golvet. Det var kladdigt...
 
Så det blev att först skura golvet och sprita vilket jag alltid gör. Sedan tvätta och torka katten (som inte gillar när det tar för lång tid). Det gick inte så bra igår för det var typ stopp i handfatet som fylldes ganska snabbt med vatten - aaaaarrrrrgggggg!!!! Men, det grejade sig till slut och idag får jag rensa avlopp - tjihoo! Dock är huset värdelöst byggt för röret går in i väggen och är för långt så att det inte går att få loss själva vattenlåset för att rensa ordentligt, så det enda jag kan göra är att rensa uppåt och skrapa så gott det går i vattenlåset. Det blir bättre, men det blir ju inte som man vill ha det dvs helt rengjort. Värdelöst!
Slut äckelvarning
 
Vi ska alltså besöka en veterinär, på måndag - de har en sk öppen mottagning då.
Första besöket gör vi som ett allmänt besök, för att vi ska kolla upp om det verkar vara ett bra ställe och för att Måns också ska bli lite bekant med andra människor och framför allt veterinärer. Nästa besök blir kastrering och jag tror det är bra att man går dit lite då och då när katten är frisk så att han inte får för sig att det ska göra ont varje gång man går dit. Inte vet jag om det kommer fungera, men jag hoppas det i alla fall. Så första gången blir det bara lite kläm och känn, gången efter det kommer nog att göra ont och så tänker jag gå dit med honom efter det för ytterligare en kläm och känn.
 
Idag verkar det bli en fin dag, solen skiner - underbart! Ska försöka snofsa till mig lite och låta sambon fota mig tillsammans med Måns för att kunna göra ett kort som jag kan skicka ut till mina äldre släktingar. Alla är så fascinerade av min lilla katt, så jag tänkte visa upp honom på bild eftersom jag inte kan ta med honom och sedan tror jag de uppskattar att få lite post då och då. 
 
Sambon ska ut med grabbarna ikväll och jag ska vara hemma, som alltid - men det har jag inget emot. Mitt hem är min borg och här vill jag vara! I morgon ska sambon och jag på bio var det tänkt, vet dock inte vad som går på biografen så det får man kolla upp. Vi har väldigt nära till bio där vi bor, 5 minuters promenad - perfekt! Vi går nästan alltid till vår lokala biograf, det är en SF-biograf och supermysig, från 50-talet och mycket välskött. Sånt vill vi stödja!
 
Nu ska jag ta och äta lite frukost, börjar bli lite hungrig efter att ha varit uppe i snart 3 timmar och enbart druckit en kopp kaffe. Nu blir det smörgås a´la bake off!
 
So long!
 
© litenelis

RSS 2.0